Desert Storm Essay Research Paper HUMANITRA OCH

Desert Storm Essay, Research Paper

HUMANIT?RA OCH MILJ?M?SSIGA

ASPEKTER P? GULFKRIGET 1990 -

1991

INLEDNING

I denna uppsats har jag valt att behandla humanit?ra och milj?m?ssiga

aspekter p? Gulfkriget 1990 -1991. P? grund av ?mnets omfattning har jag

valt att strikt begr?nsa mig till dessa aspekter och inte ta upp t ex

milit?ra och strategiska s?dana. Detta har tyv?rr visat sig vara ett ?mne

som inte ens jag klarar av att skriva p? ett roligt s?tt om.

INNEH?LLSF?RTECKNING

1. KUWAIT

1:1 Inledning

1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsf?ngar och civilbefolkning

1:3 Skadeverkningar p? milj?n i Kuwait

1:4 Plundring och f?rst?relse

2. IRAK

2:1 Inledning

2:2 Flygoffensiven – Operation Desert Storm

2:3 Markoffensiven – Operation Desert Sabre

2:4 Skadeverkningar p? milj?n i Irak

K?LLF?RTECKNING

“Gulfkriget och den humanit?ra folkr?tten” av Christer Ahlstr?m, Folkr?ttsdelegatio-

nen, Stockholm 1992

“The true cost of conflict”, Kapitel 2, “The Iraq Conflict” av

Gregory Quinn

1. KUWAIT

1:1 Inledning

Den 2 augusti 1990 invaderades Kuwait av irakiska trupper. Detta var den

slutliga kulmen p? en l?ngre tids konflikt mellan l?nderna ang?ende olje-

f?lt p? den irak-kuwaitiska gr?nsen, och ?ar i norra Gulfen. De verbala

hotelserna trappades gradvis upp under 1990, f?r att kulminera i juli med

att Irak anklagade Kuwait f?r att ha stulit irakisk olja till ett v?rde av

2.4 biljoner USD. Natten till den 2 augusti inleddes invasionen. Det

kuwaitiska f?rsvaret ?verraskades, och de invaderande styrkorna m?tte ringa

motst?nd. Vid 7-tiden p? morgonen stod de irakiska styrkorna i Kuwait City,

och efter 48 timmar hade hela landet intagits. Den 8 augusti f?rklarade den

irakiska ledningen sin avsikt att annektera Kuwait, och den 28 augusti

offentliggjordes att gr?nsomr?dena mellan Irak och Kuwait hade inf?rlivats

med den irakiska provinsen Basra, samt att ?vriga delar av Kuwait nu ut-

gjorde Iraks 19:de provins. F?r f?rsta g?ngen i FN:s historia hade en

medlemsstat attackerat och uppl?st en annan.

1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsf?ngar och civilbefolkning

Under de f?rsta fem m?naderna av ockupationen blev uppskattningsvis ca

10 000 kuwaitier tillf?ngatagna. M?nga f?rdes till krigsf?ngel?ger i Irak. I

f?ngl?gren r?dde ?tminstone inledningsvis sv?ra f?rh?llanden. Det var brist

p? mat, vatten och medicin. Tortyr i samband med f?rh?r f?rekom, men

troligtvis ingen systematisk tortyr. Men ?n v?rre drabbades de som

arresterats s?som varande misst?nkta f?r att tillh?ra den kuwaitiska mot-

st?ndsr?relsen. Irakierna inledde p? ett tidigt stadium en politik som gick

ut p? att underkuva alla tecken p? motst?nd. Husrannsakningar genomf?rdes

f?r att finna medlemmar av motst?ndsr?relsen och utl?ndska medborgare. Om-

fattande arresteringar genomf?rdes. Terrorn mot civilbefolkningen ?kade i

omfattning, med bl a godtyckliga avr?ttningar. Den 21 februari inleddes en

kampanj av massarresteringar. Tusentals civila kuwaitier arresterades och

f?rdes till Irak. Under ockupationen inf?rde irakierna lagar som f?reskrev

d?dsstraff f?r:

1) hamstring av mat f?r kommersiella syften

2) plundring

samt 3) skyddande av en utl?nning i syfte att g?mma honom f?r myndigheterna.

?vergreppen p? civilbefolkningen var allts? omfattande. Enligt en

studie av Dr Al-Hammadi (Report on the situation of human rights in Kuwait

under Iraqui occupation, FN dokument E/CN4/1992/26, sid.30) s? utsattes ca

79% av de arresterade f?r tortyr. De tortyrmetoder som anv?ndes var bl a

misshandel, elchocker, br?nnm?rkning, upph?ngning i f?tterna, utdragning av

naglar samt stympning. Tortyren mot kvinnor utgjordes huvudsakligen av v?ld-

t?kter. Antalet utsatta kvinnor uppskattas till minst 1000, men det verkliga

antalet ?r troligen betydligt h?gre, p g a att de flesta kvinnor inte vill

erk?nna att de har blivit v?ldtagna. Har en kvinna blivit v?ldtagen s? upp-

fattas det n?mligen som att hon har dragit skam och van?ra ?ver familjen.

Kuwaitiska l?kare uppskattar att minst 300 kvinnor blivit gravida som en

f?ljd av dessa v?ldt?kter. M?nga kvinnor flydde senare till Egypten eller

Filippinerna f?r att g?ra abort. Om en person avr?ttas utan att ha f?tt sin

sak pr?vad av en kompetent domstol, s? kallas det f?r en extrajudiciell av-

r?ttning, eller med andra ord ett mord. Enligt Amnesty International uppg?r

antalet extrajudiciella avr?ttningar av civilpersoner till ?ver 1000. De

flesta blev torterade innan de avr?ttades. Detta ?r ett brott mot den IV

Gen?vekonventionen om r?tt till liv. Det f?rekom att personer avr?ttades i

sina familjers n?rvaro. Personen f?rdes hem, ?vriga familjemedlemmar

tvingades ut f?r att besk?da avr?ttningen, och fick sedan ta hand om kroppen.

Kropparna efter avr?ttade m?nniskor kunde ocks? l?mnas p? offentliga platser

till allm?nhetens besk?dande. Det f?rekom ocks? att f?ngar tvingades spela

rysk roulette med varandra. Detta ledde ocks? till en del d?dsfall.

1:3 Skadeverkningar p? milj?n i Kuwait.

Irak f?rst?rde 810 av sammanlagt 1080 kuwaitiska oljek?llor. Av dessa s?

sattes 742 i brand. Dessa spred ut stora m?ngder oljer?k inneh?llande m?nga

giftiga och cancerframkallande kemiska ?mnen. Detta ber?knas ha l?ngsiktiga

negativa konsekvenser f?r befolkningens h?lsa i form av bl a ett ?kande

antal cancerfall samt fosterskador. Vid sl?ckandet av de brinnande olje-

k?llorna uppstod ?ven ett annat problem. Den personal som skulle t?ppa till

oljek?llorna hann inte g?ra detta i samma takt som brandsl?ckningspersonalen

sl?ckte br?nderna. Detta fick till f?ljd att stora m?ngder olja, ca 150

miljoner fat, rann rakt ut i ?knen och bildade stora sj?ar med olja. Man be-

r?knar att ca 13 000 kvkm, eller 60%, av Kuwaits yta t?cktes av olja. Detta

har orsakat mycket stora skador p? v?xt- och djurlivet. Troligen har oljan

ocks? tr?ngt ner och f?rorenat grundvattnet. Ett annat hot mot Kuwaits be-

folkning ?r de ca 2 miljoner minor och de flera miljoner odetonerade

ammunitionseffekter som finns kvar i marken. Enbart runt Kuwait City har

?ver 3 miljoner odetonerade ammunitionseffekter p?tr?ffats. Dessa kommer att

utg?ra ett st?ndigt hot mot befolkningen under m?nga ?r fram?ver. Min-

r?jningsexperter har uppskattat att det kommer att vara n?stan om?jligt att

r?ja de omfattande minf?lten i s?dra Kuwait.

1:4 Plundring och f?rst?relse

Det ockuperade Kuwait utsattes f?r en mycket omfattande och systematisk

plundring av irakiska trupper. Aff?rer, bost?der, bibliotek, industrier,

hotell, regeringsbyggnader, sjukhus m m utsattes f?r plundring och f?r-

st?relse. Vissa kuwaitiska f?retag uppl?stes av irakierna, samtidigt som

deras tillg?ngar konfiskerades. Bland andra drabbades Kuwaiti Airways,

Kuwaiti National Bank samt Kuwaiti General Transport Company av detta.

Irakiska soldater hade order om att montera ner respektive omh?nderta vissa

f?rem?l f?r vidare transport till Irak. Detta g?llde bl a material fr?n

bibliotek, forskningsresultat fr?n vetenskapliga institutioner, teknisk ut-

rustning fr?n sjukhus, religi?sa manuskript samt f?rem?l fr?n mus?er. Det

kuwaitiska nationalmus?et plundrades bl a p? f?rem?l fr?n ?r 3000 f Kr. En

FN-rapport uppskattar de ekonomiska skadorna enbart fr?n plundringen av

aff?rer till ca 1 miljard USD. N?r sedan irakierna flydde fr?n Kuwait, s?

sattes ?ver 200 byggnader, bl a parlamentet, emirens palats, sjukhus samt

Kuwaits nationalmuseum i brand.

2. IRAK

2:1 Inledning

Omv?rldens reaktioner p? Iraks beteende l?t inte v?nta p? sig. Genom ett an-

tal resolutioner f?rd?mde FN:s s?kerhetsr?d det irakiska agerandet och

kr?vde att Kuwaits suver?nitet skulle ?teruppr?ttas. N?r s? inte skedde,

utan Irak fortsatte med ockupationen, gick s?kerhetsr?det vidare och antog

resolution 678, som auktoriserade de medlemsstater som samarbetade med den

legitima kuwaitiska regeringen att anv?nda sig av n?dv?ndiga medel,

inkluderande milit?rt v?ld, f?r att driva ut de irakiska trupperna ur Kuwait

efter den 15 januari 1991, om inte Irak hade dragit sig tillbaka innan dess.

USA ledde bildandet av en allians mellan v?stl?nder och arabstater. F?rsta

uppgiften var att f?rsvara Saudiarabien (Operation Desert Shield), f?r att

sedan kunna ha Saudiarabien som bas f?r de kommande attackerna mot Irak. Den

17 januari 1991 inleddes s? Operation Desert Storm, med den st?rsta flyg-

armada som v?rlden hade sk?dat. Flygoffensiven riktade sig mot m?l i b?de

Irak och Kuwait. Den 24 februari inleddes markoffensiven, Operation Desert

Sabre, som med en indirekt omfattningsr?relse flankerade de irakiska

trupperna i s?dra Irak och i Kuwait. Efter 100 timmar var den irakiska

arm?ns ?de beseglat, och FN-koalitionen inf?rde ett ensidigt upph?rande med

offensiva operationer.

2:2 Flygoffensiven – Operation Desert Storm

Den 17 januari 1991, kl 03.00 lokal tid, inledde FN-koalitionen flyg-

offensiven mot m?l b?de i Irak och Kuwait. Under den inledande fasen av

luftoffensiven koncentrerades insatserna mot det irakiska luftf?rsvaret, med

syftet att erh?lla luftherrav?lde ?ver Irak och Kuwait. Radarstationer,

ledningscentraler f?r flygvapnet samt flygbaser utsattes f?r massiva angrepp.

N?r luftherrav?ldet uppn?tts, ?vergick man till att attackera milit?ra

lednings- och sambandscentraler. En annan typ av m?l som hade h?g prioritet

var anl?ggningar f?r produktion och lagring av kemiska och biologiska

stridsmedel. Efter att Irak den 18 januari hade attackerat Israel med s k

Scud-missiler s? tvingades en stor del av koalitionens flyguppdrag att ut-

nyttjas i jakten p? dessa missilers mobila uppskjutningsramper. De huvud-

sakliga syftena med den strategiska flygoffensiven mot Irak var:

1) att sk?ra av f?rbindelselinjerna mellan ledningen i Bagdad och de

irakiska styrkorna som var grupperade i “Kuwaiti Theatre of Operations”(KTO)

2) att sl? ut produktionskapaciteten f?r massf?rst?relsevapen

3) att sl? ut vissa f?r den irakiska krigsmakten viktiga st?dfunktioner som

t ex elsystem och oljeanl?ggningar

4) att f?rst?ra viktiga kommunikationsanl?ggningar som t ex broar, j?rn-

v?gar och flygplatser.

Operation Desert Storm utf?rdes med flygplan som representerade det senaste

inom den tekniska utvecklingen, d?ribland F-117 A Stealth Bomber, ett flyg-

plan som inte syns p? radar och som d?rf?r osett kan “smyga” sig p? fienden.

Men ?ven ?ldre flygplan som t ex B 52:or fr?n 50-talet deltog i flyg-

offensiven. Genom massmedia f?rmedlades bilden av ett kliniskt krig, d?r

majoriteten av alla m?l attackerades med laserstyrd ammunition som tr?ffade

sina m?l med osviklig precision. Detta var dock inte n?gon sanningsenlig

bild. I sj?lva verket s? utgjordes endast 8,8%, eller 7400 ton, av de

sammanlagt 84 200 ton bomber som f?lldes under Desert Storm av precisions-

styrda bomber. De resterande 91,2% utgjordes av konventionella ostyrda

bomber. Ett av exemplen p? att skyddet f?r civila inte fungerade ?r attacken

p? Al-Ameriyyabunkern i Bagdad. Koalitionen h?vdade att bunkern var en

milit?r kommunikationscentral, som var kamouflerad och bevakades av milit?ra

vakter. De irakiska myndigheterna h?vdade att bunkern var en civilf?rsvars-

anl?ggning. Koalitionen p?stod sig ha sett de milit?ra vakter som stod ut-

posterade p? utsidan av bunkern – men vad de tydligen missat var att hundra-

tals kvinnor och barn gick in i bunkern i skymningen och l?mnade den i

gryningen. Ca 300 kvinnor och barn omkom vid bombningen av bunkern. Det

f?rekom ?ven attacker p? fabriker som framst?llde civila produkter, bl a en

fabrik som tillverkade mj?lkers?ttning f?r sm?barn. I sju st?der bombades

dessutom lagerlokaler inneh?llande livsmedel avsedda f?r civilbefolkningen.

Bristande underr?ttelsetj?nst tros ha varit orsaken till att civila m?l

attackerades. Men den kategori av attacker som orsakade den st?rsta m?ngden

civila offer var ?nd? attackerna mot elkraftverk i Irak. M?nniskor dog dock

inte genom sj?lva attackerna p? stationerna, utan p? grund av de indirekta

effekter som dessa attacker fick p? det civila samh?llet. N?rmare 75% av el-

produktionen slogs ut under konflikten. I st?derna upph?rde pumparna f?r av-

loppssystemet att fungera. Detta medf?rde att avloppsr?ren exploderade, och

avloppsvatten trycktes upp till markniv?n, d?r det utgjorde en bidragande

faktor till att sprida sjukdomar. Vattenreningsverken slogs ut och kunde

inte rena tillr?ckligt med vatten f?r att f?rs?rja st?derna. Epidemier ut-

br?t bland befolkningen. Samtidigt uppstod en stor brist p? mediciner, p g a

att avsaknaden av elstr?m ledde till att m?jligheterna att f?rvara

mediciner p? sjukhusen f?rsvann, och stora m?ngder mediciner f?rst?rdes

p g a brist p? kylf?rvaring. Antalet fall av hepatit, tyfus, m?ssling och

lunginflammation ?kade under ?ret efter kriget med mellan 300% (m?ssling)

och 700% (hepatit). Det f?rekommer uppgifter om att ca 70-90 000 irakiska

civila omkommit i sviterna efter utslagningen av elsystemet.

2:3 Markoffensiven – Operation Desert Sabre

Den 24 februari inledde FN-koalitionen markoffensiven, som gick under be-

teckningen Operation Desert Sabre. Genom vilseledning hade koalitionen f?tt

irakierna att tro att markoffensiven skulle genomf?ras vid den saudi-

kuwaitiska gr?nsen. Men genom en omfattande kringg?ende man?ver – “Hail Mary

Pass” – kom offensivens huvudpunkt i st?llet att f?rflyttas v?sterut till

gr?nsomr?det mellan Irak och Saudiarabien. De irakiska frontf?rbanden,

kraftigt decimerade efter veckor av massiva flygbombningar och omfattande

deserteringar, gjorde ringa motst?nd. M?let f?r de framryckande trupperna

?ster om Kuwait var att snabbt sk?ra av den enda ?terst?ende irakiska re-

tr?ttv?gen utmed Eufrat. Efter 100 timmar hade den irakiska arm?n “m?tt sitt

Cannae” och gett upp, och koalitionen inf?rde ett ensidigt upph?vande av

offensiva operationer. Mellan 60 och 100 000 irakiska soldater och ca 3 000

irakiska civila hade d? d?tt i kriget. Koalitionen inr?knade 295 d?da och

998 skadade. Det totala antalet irakiska krigsf?ngar som togs av koalitionen

uppges till mellan 85 och 100 000 stycken. Dessa behandlades j?mf?relsevis

v?l och helt i ?verensst?mmelse med f?reskrifterna i den III Gen?ve-

konventionen. De medlemmar av koalitionen som togs till f?nga av irakierna

behandlades dock mindre v?l. De uppgifter som f?religger anger dessutom att

f?ngar fr?n koalitionens arabiska deltagare behandlades s?mre ?n de v?ster-

l?ndska. I regel f?rdes nedskjutna piloter och andra tillf?ngatagna till

Bagdad, d?r de f?ngslades i den regionala underr?ttelsetj?nstens lokaler, av

krigsf?ngarna kallade “the Biltmore”. D?r utsattes de f?r ing?ende f?rh?r.

De fick sm? matransoner och otillr?ckligt skydd mot kyla. Detta strider mot

artiklarna 25 och 26 i krigsf?ngekonventionen. Anledningen till att f?ngarna

placerats p? just “the Biltmore” var troligen ett f?rs?k fr?n irakisk sida

att skydda platsen mot koalitionens flyganfall, allts? att anv?nda krigs-

f?ngarna som m?nskliga sk?ldar. Detta ?r f?rbjudet enligt artikel 23 i

krigsf?ngekonventionen. Den 23 februari utsattes ?nd? “the Biltmore” f?r ett

flygangrepp fr?n koalitionens sida. Ingen krigsf?nge skadades dock i

attacken. Efter detta flyttades krigsf?ngarna antingen till Abu Abu Ghurayb-

f?ngelset eller till milit?rf?ngelset Al-Rashid. Placerande av krigsf?ngar i

f?ngelser strider mot artikel 22 i krigsf?ngekonventionen. Ett annat brott

mot internationell humanit?r r?tt, som v?ckte stor uppm?rksamhet, var n?r

nedskjutna piloter fr?n FN-koalitionen visades upp i irakisk TV, och

tvingades l?sa upp meddelanden som riktade sig mot deras heml?nder. Det

f?rekommer ?ven uppgifter om att i synnerhet krigsf?ngar fr?n arabiska

l?nder utsatts f?r fysiskt och psykiskt v?ld. Detta strider mot artiklarna

13 och 17 i Gen?vekonventionen och ?r enligt artikel 130 en sv?r ?ver-

tr?delse av konventionen. Slutsatsen vad det g?ller Iraks behandling av

krigsf?ngar, ?r att landet ?terigen gjort sig skyldigt till flera brott mot

internationell humanit?r r?tt.

2:4 Skadeverkningar p? milj?n i Irak

Kriget medf?rde enorma skadeverkningar p? milj?n i Irak. Tonvis med bomber

och ammunition som inte exploderat ligger fortfarande kvar p? slagf?ltet,

och skadar fortfarande oskyldiga civila. Uppskattningsvis var det ca 600 av-

skjutna bomber, raketer o dyl per dag som aldrig exploderade. Detta g?r

sammanlagt mellan 1,6 och 1,8 miljoner. Ingen r?jning av dessa har f?re-

kommit i Irak. Enligt en hemlig rapport fr?n UK Atomic Energy Authority

ligger det dessutom ca 40 ton f?rbrukat uran fr?n k?rnvapen kvar p? slag-

f?ltet. Detta ber?knas utg?ra en fara f?r ca en halv miljon m?nniskor, som

f?r bl a f?rh?jda cancerrisker genom str?lningen fr?n detta uran, som natur-

ligtvis ?ven f?rorenar milj?n f?r en mycket l?ng framtid. Som jag redan har

n?mnt i avsnittet om skadeverkningar p? milj?n i Kuwait, s? satte irakierna

eld p? 742 kuwaitiska oljek?llor, och f?rst?rde 68 andra. R?ken fr?n de

brinnande oljek?llorna har lett till omfattande f?roreningar i atmosf?ren.

Regionen har f?tt mindre sol, vilket har lett till en temperaturs?nkning.

Mark och vatten ?r kraftigt f?rorenade. Dessutom sl?pptes mellan 4 och 8

miljoner fat olja rakt ut i Persiska viken. Motivet f?r denna handling var

troligen att f?rsv?ra en amfibieoperation mot den kuwaitiska kusten. Vatten-

temperaturen i Persiska viken har sjunkit, vilket medf?rt att fiskens

m?jligheter till reproduktion f?rs?mrats. De brinnande oljek?llorna sl?ppte

ut stora m?ngder kemikalier. Detta kommer att leda till en ?kad cancerrisk,

samt f?delsedefekter hos befolkningen i Irak och Kuwait. Dessutom l?t den

irakiska regeringen torrl?gga ?ver 7 500 kvkm av landets sammanlagt 20 000

kvkm tr?skmarker. Orsaken till att de l?t g?ra detta var f?r det f?rsta att

underl?tta arm?ns f?rflyttningar, samt f?r det andra att utrota de tre

arabiska stammar som levde i tr?skmarkerna. Av de ca 500 000 m?nniskor som

en g?ng levde d?r, finns nu bara n?gra f? utspridda folkspillror kvar, som

inte l?ngre kan f?rs?rja sig av den uttorkade marken. Stora tr?skmarker, som

funnits i tusentals ?r, har f?rvandlats till ?de vidder av torkad, sprucken

lera. De djur och fiskar som levde d?r har d?tt. Tr?skmarkerna har torkats

ut genom att bygga f?rd?mningar, och genom att avleda de floder som fl?t

genom tr?sken. Men eftersom vattnet m?ste ta v?gen n?gonstans, s? har detta

lett till att jordbruksmarkerna ?ster om Tigris nu ?r dr?nkta under upp till

2,5 meter vatten, medan jordbruksmarkerna v?ster om Tigris ?r totalt ut-

torkade. I ett land, d?r det r?der en stor brist p? mat, har allts? stora

arealer jordbruksmark upps?tligen f?rst?rts. Uttorkningen av Iraks tr?sk-

marker har kallats f?r ett “ecocide” – milj?mord (genocide = folkmord).

IRAK

Area: 435 000 kvkm

Befolkning: 19,6 miljoner

Befolkning per kvkm: 45

my name is ola