Philip Morris Essay Research Paper stersj ns

Philip Morris Essay, Research Paper

+stersj ns f roreningar

Inledning

Jag valde att skriva om f roreningarna i +stersj n, eftersom +stersj n r starkt nersmutsad idag, och om detta kommer att forts tta s kommer vissa arter att d ut, .t.ex. torsken som redan har b rjat f rsvinna, men det beror mest p utfiskning.

I detta arbetet har jag t nkt att f rklara vilka milj problem +stersj n har, och var de kommer ifr n.

Jag hoppas att det inte blir en trevlig l sning.

Fakta om +stersj n

+stersj n kallas ocks Baltiska havet. +stersj n r ett bihav till Atlanten. +stersj n r ett av de grundaste haven, max djupet r endast 460 meter, och medeldjupet ligger p ungef r 55 meter. Havet best r mest av br cktvatten, med en salthalt p 6-8 promille, p vissa st llen kan promillen var nda upp till 20 promille.

+stersj n r ett ganska inst ngt hav, det r bara en fyra sj mil bred passage som f rbinder Atlanten med +stersj n. Detta g r att det tar v ldigt l ng tid f r vattnet i +stersj n att bytas ut. Detta bidrar mycket till att +stersj n r s nersmutsad, det tar ju ungef r 25 r f r att allt vatten ska bli utbytt. I normala fall, med andra hav s sprids gifterna ut ver hela jorden, de blir d ganska utsp dda och g r inte lika mycket skada.

Redan har gifterna som sl ppts ut d dat en tredjedel av hela +stersj ns botten. Det finns dock n stan ingen risk att hela +stersj n skulle d , det r vissa arter som kommer att d ut, bla. Tumlare, torsken och bl st ng, sen finns det ven arter som frodas n r l get r som nu, och det r bakterier, gr nalger, str mming och musslor.

+stersj n har en total yta p ca: 400 000 kvadratkilometer.

Polen inblandning i f roreningarna

Polen r en av de st rsta milj bovarna, de renar n stan inget. De gifter de f r sl pper de bara ut i naturen. Grunden till att de inte renar s mycket r att de inte har r d, de investerar hellre i maskiner mm. De vet ocks att det f r en hel del i bidrag av andra l nder till milj n. F rra ret minskade vi h r i Sverige utsl ppen med 2 %, det kostade en hel del. Hade man lagt ner samma summa pengar i Polen hade man minskat utsl ppen med hela 15 %. Om man j mf r Sverige med Polen, s ser man att utsl ppen per inv nare r ganska lika, vi h r i Sverige kan inte skylla ifr n oss p Polen eller andra l nder, f r vi r lika mycket med och f rst r som dem. Anledningen till att vi anklagar Polen och andra l nder r den att de sl pper ut mest, men de r o andra sidan ver 38 miljoner inv nare till skillnad fr n v ra ca 9 miljoner. I Polen r det industrierna som f rorenar mest, d de sl pper ut den giftiga r ken ur skorstenarna utan att rena den.

N stan allt liv i vattendragen kring Zabrze r borta p grund av f rsurningarna i omr det. T.ex. fiskar kr ver n stan basiskt vatten, de klarar sig ner till fem ph. I Zabrze r det betydligt l gre ph. Det r inte bara i Polen det r f rsurningar, det f rekommer ocks ganska ofta i Sverige, men vi brukar kalka sj arna f r att f upp ph till normal niv .

Milj gifter

P.g.a. att stersj l nderna r h gt industrialiserade uts tts +stersj n av stora milj problem. Inom +stersj ns stora avrinningsomr de (floder och liknande) bor 140 miljoner m nniskor.

Som jag skrev tidigare s har +stersj n ingen stor f rbindelse med det ppna havet, vilket g r att gifterna stannar kvar i +stersj n upp till 30 r.

D rf r samlas l tt organiska och oorganiska mnen d r. N gra exempel p hur de kan hamna d r r genom nederb rd, industriella utsl pp, samt dumpning fr n fartyg.

Tv mycket milj farliga mnen, som vi har m rkt r giftiga f rst nu p senare tid r DDT och PCB, som r organiska mnen. DDT anv nder man inom jordbruket som bek mpningsmedel och mnet f rs sedan med ar och floder ut i havet. DDT g r s att f glarnas ggskal blir mycket sk ra.

PCB anv nds inom plastindustrin f r att mjuka upp plasten. PCB kan krympa livmodershalsen p s larna i +stersj n, s att f r kningen blir sv rare.

Oljan

Oljef roreningarna kommer n stan bara ifr n dumma ekobrottslingar som dumpar oljan i havet medvetet. Utvecklingen av dessa dumpningar r skr mmande, p fem r har dumpningarna kat med n stan hundra procent, det sker nu ca femhundra dumpningar per r.

Den h gsta oljehalten har Finska viken, som har drabbats av m nga utsl pp. Renast fr n olja r Bottenviken.

Den djurgrupp man f rst kan m rka oljeutsl pp p r f glarna. N r de f r olja f sig f rst rs deras flyg f rm ga eftersom fj drarna klibbar ihop och de blir tunga, fj drarna f rlorar sin isoleringsf rm ga och om det r kalt s r det vanligt att de fryser ihj l.

-ven fiskstammarna kan komma i fara ifall oljan n r deras lekplatser, annars p verkar det inte fiskarna eftersom oljan flyter ovanp vattnet.

Sp ren efter en oljeolycka kan finnas kvar i m nga decennier i form av fettfl ckar p str nderna.

+verg dning

De som orsakar verg dningen r vi sj lva, alla de som k r bil, de som g dslar.

En s kallad eutrofiering s tts ig ng d stora m ngder kv ve och fosfor f rs samman i +stersj n. Kv ve och fosfor r if r sig naturliga mnen, men n r de r s h gt koncentrerade s g r de att alger och plankton b rjar massproduceras. Algerna konkurrerar sedan ut bl st ngen som m nga sm djur lever i. Men det r inte det stora problemet, problemet r det att n r plankton och algerna sedan d r g r det t s mycket syre f r att bryta ner dem s n r sedan syret b rjar ta slut bildas svavelv te p bottnarna. Nu har en tredjedel av bottnen redan d tt p grund av det.

Naturskyddsf reningen och CCB arbetar f r att minska verg dningen. De har som m l att halvera utsl ppen inom den n rmsta tiden.

+tg rder

Jag tror de flesta vill ha ett rent och fint hav, som man kan bad, fiska mm. i.

Om bara n gra r kanske man inte kan ta fisken f r att den skulle vara oh lsosam, det kanske skulle r da badf rbud p grund av alla gifter i vattnet. Vad kan man d g ra f r att minska utsl ppen. Teknik och id er finns, men pengar finns inte s det r cker. Om Industrierna i Polen och de andra l nderna hade mer pengar skulle de nog satsa en del pengar p att inte deras r k skulle f rorena naturen. H r i Sverige har en del f retag b rjat anv nda milj m rkta produkter som .t.ex. Svanen. De svenska f retagen vet att m nga svenska r m na om milj n i landet och g r mycket f r att f rb ttra den. S om de f r ett milj m rke p produkten f r de s lt mer.

Om Polen och de andra +steuropeiska l nderna tar efter Sveriges policy, locka kunder med milj v nliga varor s kanske det blir en b ttre milj .

Ett krav p varje bil borde vara att den m ste ha en katalysator, de har de flesta nya bilar nu, men jag tycker att man borde s tta p det p de gamla ocks . Bilarna st r redan f r 60 % av kv veutsl ppen.

Avslutning

Jag blev faktiskt ganska f rv nad ver hur f rorenad +stersj n var n r jag b rjade skriva p det h r arbetet. Jag hade ju h rt att de har varit lite utsl pp och s nt men att en tredjedel av botten var d d trodde jag inte. Om utsl ppen i +stersj n och utfiskningen forts tter blir vi kanske tvungna att importera fisken fr n Island eller n got annat land. Vilket d skulle vara ett stort nederlag f r Sverige. Jag hoppas ocks att du som l sare ska f dig en tankest llare, vad kan du g ra f r milj n. F r vi alla m ste vara med och hj lpa till om vi vill ha en planet utan f roreningar.

De som medvetet dumpar olja i havet kan inte veta vad som h nder, ingen m nniska skulle v l vilja f rst ra f r alla djur p det s ttet. De skulle ist llet kunna ha olja i fat p n gon skrot eller liknade. Det r vad jag tycker i alla fall.

Det h r var nog det f rsta arbetet som jag inte gjorde i sista stund, jag brukar sitta kv llen innan inl mningsdatumet och skriva.